Varor med ursprung i Storbritannien som ingår i varor som exporteras från EU till tredjeländer kommer inte längre att betraktas som "EU-innehåll" för EU:s gemensamma handelspolitik. Detta påverkar EU-exportörernas förmåga att samla varor med ursprung i Storbritannien och kan påverka tillämpligheten av förmånstaxor som EU kommit överens om med tredjeländer.
Beskattningsbara personer som önskar dra nytta av något av de särskilda systemen i avdelning XII, kapitel 6 i momsdirektivet (det så kallade förenklade systemet med en enda kontaktpunkt eller "MOSS") och som tillhandahåller telekommunikation, TV och radiosändningar eller elektroniska tjänster till icke-skattepliktiga personer i EU, måste de registrera sig under MOSS i en EU-medlemsstat.
Beskattningsbara personer etablerade i Storbritannien som köper varor eller tjänster eller importerar varor som är föremål för moms i en EU-medlemsstat och som vill begära återbetalning av denna moms kommer inte längre att kunna göra det elektroniskt i enlighet med rådets direktiv 2008/9/EG, men de måste göra anspråk på det i enlighet med rådets direktiv 86/560/EEG. Medlemmar kan återbetala skatten enligt detta villkor.
Ett företag etablerat i Storbritannien som utför skattepliktiga transaktioner i en EU-medlemsstat kan kräva att den medlemsstaten utser en skatterepresentant som betalningsskyldig för moms i enlighet med momsdirektivet.
Förflyttning av varor som kommer in i EU:s punktskatteområde från Storbritannien eller sänds eller transporteras till Storbritannien från EU:s punktskatteområde kommer att betraktas som en import eller export av varor som punktskatter skatt i enlighet med rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om det allmänna systemet för punktskatter. Detta innebär bland annat att systemet för kontroll av punktskattebelagda rörelser (EMCS) inte längre i sig kommer att gälla för den avbrutna förflyttningen av punktskattepliktiga varor från EU till Storbritannien, vilket kommer att betraktas som en export, punktskattetillsynen upphör vid utträdet ur EU. Därför kommer en exportdeklaration samt ett elektroniskt administrativt dokument (e-AD) att krävas för förflyttning av punktskattepliktiga varor till Storbritannien. Tullformaliteter måste slutföras innan punktskattepliktiga varor kan transporteras från Storbritannien till EU innan de kan transporteras under EMCS-systemet.
varor som importeras till EU från tredjeländer med vilka EU har förmånliga handelsavtal omfattas av förmånstullbehandling om de uppfyller förmånsregler för ursprung. Vid fastställandet av förmånsursprunget för varor som tillverkats i ett tredjeland med vilket EU har ett förmånshandelsavtal, anses insatsvaror med ursprung i EU (material och bearbetningsprocesser enligt vissa avtal) ha sitt ursprung i det landet (kumulation och förfaranden). span> bestämningar av förmånsursprung är listade i de relevanta förmånshandelsavtalen och kan variera från ett avtal till ett annat. För en lista över alla EU:s förmånsavtal med tredje länder, besök
Varornas ursprung av statliga ursprungsmyndigheter ") eller av exportörerna själva (med förbehåll för förhandstillstånd eller registrering) i" deklarationer "eller" ursprungsintyg "utfärdade på handelsdokument. Varornas ursprung kan på begäran av den importerande parten bli föremål för kontroll av den exporterande parten.
Som bevis på överensstämmelse med ursprungskraven får exportören från sina leverantörer stödjande dokumentation (som "leverantörsdeklarationer") som gör det möjligt för EU att spåra span> produktionsprocesser och leverans av material fram till export av slutprodukten. För det här syftet EU:s exportörer och producenter har specialiserade redovisningssystem, register och stödjande dokument till sitt förfogande i EU.
KONSEKVENSER AV KUNGARIKET FÖRENADE KUNGARIKET
Från och med datumet för utträdet kommer Storbritannien att bli det tredje land till vilket EU:s handelsavtal med tredjeländer kommer att upphöra. Insatsvaror från Storbritannien (material eller bearbetningsverksamhet) anses vara "icke-ursprungs" i förmånshandelsavtalet vid fastställande av förmånsursprung för varor som inkluderar dessa insatsvaror. Det betyder:
Varor som exporteras från EU:
Från och med datumet för utträdet kan ett land som EU har ett frihandelsavtal med anse att varor som hade ett förmånligt ursprung i EU före utträdesdatumet inte längre uppfyller de nödvändiga villkoren vid tidpunkten för importen till det tredje landet, eftersom bidragen från Storbritannien inte anses vara obsah-innehåll från verifiering av ursprunget för varor som exporteras till ett tredjeland under förmånsbehandling, kan det tredje landet kräva att exportörer i EU-27 bevisar sitt ursprung i EU från och med utträdesdatumet, eftersom insatsvaror från Storbritannien inte längre anses vara "innehåll från /> < br importerat till EU:
Indata från Storbritannien som ingår i varor som erhållits i tredjeländer med vilka EU har förmånliga handelsavtal och som importeras till EU kommer att vara "icke-ursprungs" från utträdesdatumet, särskilt i samband med kumulering av ursprung med EU.
När det gäller verifiering av ursprunget för varor som importeras till EU, kan exportörer i tredjeländer krävas att från och med utträdesdatum bevisa det förmånliga ursprunget för de importerade varorna i EU.
REKOMMENDATIONER TILL BERÖRDA PARTER
Varor som exporteras från EU:
Mot bakgrund av ovanstående konsekvenser, exportörer och från EU-27, som avser att ansöka om förmånstullbehandling i ett land som EU har ett frihandelsavtal med från och med datumet för utträdet, rekommenderar att:
- när de fastställde det förmånliga ursprunget för sina varor i EU ansåg de att insatsvarorna från kungariket var "icke-ursprungs". och till
- vidta lämpliga åtgärder för att tillåta dem att bevisa det förmånliga ursprunget för sina varor i EU i händelse av en efterföljande kontroll, utan att ta hänsyn till uppgifter från Storbritannien som "EU-innehåll".
Varor som importeras till EU:
EU-27-importörer uppmuntras att se till att exportören kommer att kunna visa det förmånliga ursprunget för importerade varor i EU, med tanke på konsekvenserna av Storbritanniens utträde.
Webbplatser för kommissionens skatte- och tullunioner:
4. HANDEL MED TJÄNSTER
På samma sätt, inom området för handel med tjänster, kommer ömsesidiga handelsförbindelser att kompliceras av en ökad administrativ börda, eftersom tjänsteleverantörer kommer att bli ömsesidigt skyldiga att etablera sig/registrera sig i mottagarland på samma sätt som för tjänsteleverantörer från tredje land. Ömsesidiga förbindelser kommer endast att styras av WTO:s regler och relevanta reservationer från EU och Storbritannien. Reservationslistorna innehåller tjänstesektorer där den berörda avtalsslutande parten har förbehållit sig rätten (men inte skyldigheten) att vidta diskriminerande eller protektionistiska åtgärder. Dessa listor över reservationer vid handel med tjänster är säkra bindande åtgärd med landet. Men med tanke på öppenheten i båda ekonomierna ger EU och Storbritannien i själva verket betydligt bättre tillgång till sina marknader än vad de har förbundit sig till inom WTO. Storbritanniens stadga och EU-stadgan kommer att finnas tillgängliga på WTO:s webbplats: https: //www.wto.org/english/tratop_e/serv_e/serv_commitments_e.htm .
5. IMPORT-/EXPORTLICENSER SOM KRÄVS ENLIGT UNIONSLAG
Inom vissa områden av unionsrätten är vissa varor föremål för obligatoriskt tillstånd/godkännande/anmälan av sändningar från ett tredje land till Europeiska unionen eller vice versa (nedan kallat "import / exportlicenser"). I de flesta fall krävs ingen licens för transporter inom unionen eller varierar. Import/exportlicenser utfärdas vanligtvis av de behöriga myndigheterna och efterlevnaden kontrolleras som en del av tullkontrollerna i Europeiska unionen.
Från och med avresedatumet, om importen/exporten av varor är föremål för ett licenskrav enligt unionslagstiftningen, kommer sändningar från de 27 EU-medlemsstaterna till Storbritannien och vice versa att kräva en sådan import/exportlicens. < /p>
IMPORT-/EXPORTLICENSER UTFÄRDADE AV STORBRITANNIEN SOM EN MEDLEMSSTAT I EU ENLIGT UNIONSLAG
Unionslagstiftningen kan föreskriva möjligheten att import-/exportlicenser utfärdas av en annan medlemsstat än den medlemsstat där varorna kommer in i eller lämnar Europeiska unionen.
Från och med datumet för återkallelsen, import-/exportlicenser som redan utfärdats av Storbritannien som en EU-medlemsstat enligt unionslagstiftningen för sändningar till 27 EU-länder från tredjeländer och vice versa.
RELEVANTA VAROR
Import/exportlicenser finns i stor utsträckning policy och för ett brett utbud av varor, inklusive följande:
- Avfall [Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004] 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transporter av avfall]; För mer information, se den tematiska webbplatsen: http://ec.europa. eu /environment/waste/shipments/index.htm .
- Vissa farliga kemikalier [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier]; För mer information, besök följande tematiska webbplatser: [Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006]. 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet]; För mer information, besök den tematiska webbplatsen: http://ec.europa. .eu /environment/chemicals/mercury/regulation_en.htm .
- Läkemedelsprekursorer [Rådets förordning (EG) nr 111/2005 av den 22 december 2004 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredje land. För mer information, se den tematiska webbplatsen: https: // ec. europa.eu/taxation_customs/business/customs-controls/drug-precursors-control_en
- Genetiskt modifierade organismer [Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006] 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av modifierade organismer]; mer information finns på webbplats: https://ec.europa.eu/food/plant/gmo/ transboundary_en .
- individer av hotade arter [Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skydd av arter av vilda djur och växter genom att reglera handeln med dessa; För mer information, se följande tematiska webbplats: [Rådets förordning (EG) nr. 116/2009 av den 18 december 2008 om export av kulturföremål]; För mer information, besök följande tematiska webbplats: https: //ec .europa .eu / taxation_customs / business / customs-controls / cultural-goods_en .
- rådiamanter [Rådets förordning (EG) nr 2368/2002 av den 20 december 2002, Kimberleyprocessens certifieringsschema för handel med rådiamanter]; För mer information, besök följande tematiska webbplats: http: / / ec .europa.eu / dgs / fpi / what-we-do / kimberley_process_en.htm .
- Produkter med dubbla användningsområden [Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för export, transport, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. För mer information, besök den tematiska webbplatsen ...
- Skjutvapen och ammunition [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar och komponenter samt ammunition, som kompletterar FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FNs skjutvapenprotokoll) och fastställande av exportlicenser och arrangemang för import och transitering av skjutvapen, deras delar och komponenter samt ammunition; För mer information, besök följande tematiska webbplats: (rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för exportkontroll av militär teknik och utrustning); EU:s gemensamma militära lista fungerar som referenspunkt för medlemsstaternas nationella listor över militär teknik och utrustning, men ersätter dem inte direkt. Den senaste versionen av EU:s gemensamma militärlista har publicerats i Ú. i. EUT C 97, 28.3.2017, s. 1 .
- Vissa varor som kan användas för att avtjäna ett straff enligt rådets (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor, får användas för dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning]; För mer information, besök: http: // ec .europa.eu/dgs/fpi/what-we-do/anti-torture_measures_en.htm .
6. ELEKTRONISK BUTIK
URSPRUNGSLANDPRINCIPEN
I enlighet med bestämmelsen om den inre marknaden (även kallad principen om ursprungsland) i artikel 3 i e-handelsdirektivet ska leverantören av informationssamhällets tjänster (informationssamhällets tjänster definieras som "alla tjänster som normalt tillhandahålls mot ersättning, på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av mottagaren av tjänsterna "- se artikel 1.1 (b) om fastställande av ett informationsförfarande inom området för tekniska föreskrifter och regler om informationssamhällets tjänster) till EU-medlemsstatens lagstiftning där den är etablerad, och inte till den olika lagstiftningen i de EU-medlemsstater där dess tjänster tillhandahålls, även om denna bestämmelse tillåter vissa undantag. Denna bestämmelse kompletteras med en regel som förbjuder förhandsauktorisationsförfaranden och liknande krav som gäller specifikt för leverantörer av dessa tjänster (artikel 4 i e-handelsdirektivet). Dessutom ställer direktivet upp några grundläggande krav för den information som ska lämnas till användare, för ingående av onlineavtal och för kommersiell kommunikation online 5 till 11 i e-handelsdirektivet). Förmedlande tjänsteleverantörers ansvar är begränsat i vissa fall 4 i kapitel II i e-handelsdirektivet).
Från och med datumet för tillbakadragandet kommer informationssamhällets tjänster baserade i Storbritannien och tillhandahåller informationssamhällets tjänster i EU inte längre att kunna förlita sig på ursprungslandsprincipen eller denna regel, som förbjuder förfaranden för förhandstillstånd. De kommer inte längre att omfattas av de grundläggande informationskraven som anges i e-handelsdirektivet. Företag baserade i Storbritannien som tillhandahåller informationssamhällets tjänster i EU kommer därför att omfattas av de enskilda EU-27-medlemsstaternas behörighet. Varje EU-27-medlemsstat kommer att ha rätt att göra tillhandahållandet av sådana tjänster föremål för sin nationella lagstiftning, vilket kan innefatta tillståndsförfaranden eller regler om den information som ska lämnas till användarna. För förmedlande tjänsteleverantörer med dessutom kommer de skyldigheter som anges i e-handelsdirektivet inte längre att gälla i Storbritannien.
NÄTVERKSNEUTRALITET
Förordning (EU) 2015/2120 om det öppna internet fastställer gemensamma regler för att säkerställa lika och icke-diskriminerande behandling av trafik vid tillhandahållandet av internetåtkomsttjänster och relaterade slutanvändarrättigheter. Även om dessa regler inte längre kommer att gälla för Storbritannien från och med datumet för tillbakadragandet, kommer de att fortsätta att styra tillhandahållandet av internetåtkomsttjänster i EU-27, oavsett var leverantören av informationssamhällets tjänster är etablerad.
Allmän information om e-handel och informationssamhällets tjänster finns på href = "https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/e-commerce-directive"> https: // ec .europa.eu / digital-single-market / sv / e-commerce-directive
.
Den här sidan kommer att vara i fall uppdaterad av andra relaterade till Storbritanniens tillbakadragande.
E-handelsdirektivet omfattar till exempel informationstjänster online (som onlinetidningar), onlineförsäljning av produkter och tjänster (böcker, finansiella tjänster och turisttjänster), onlineannonsering, professionella tjänster (advokater, läkare, fastighetsmäklare). , underhållningstjänster och grundläggande förmedlingstjänster (internetåtkomst, informationsöverföring och värdskap, dvs. lagring av information på en värddator). Dessa tjänster inkluderar även tjänster som tillhandahålls mottagaren kostnadsfritt och som finansieras till exempel genom reklam- eller sponsringsbidrag.
7. OFFENTLIG UPPHANDLING
Med förbehåll för de övergångsarrangemang som kan anges i ett eventuellt frånträdesavtal, kommer EU:s lagar om offentlig upphandling inte längre att gälla för Storbritannien från och med datumet för frånträdandet. Ekonomiska aktörer som vill delta eller redan deltar i offentliga upphandlingsförfaranden i Storbritannien kommer inte längre att omfattas av några garantier relaterade till EU:s lagstiftning om offentlig upphandling. Listan över instrument som utgör EU:s regelverk på området för offentlig upphandling finns på https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/public_procurement.pdf .
Konsekvenser för offentliga upphandlingsförfaranden som initierats av myndigheter i EU:s medlemsstater på dagen för återkallelsen:
- Brittiska operatörer kommer att ha samma status som alla andra tredjeländer med vilka EU inte har något marknadsavtal för offentlig upphandling. De kommer därför att omfattas av samma regler som någon av de tredje utan att det påverkar Förenade kungarikets eventuella framtida anslutning till avtalet om offentlig upphandling under Världshandelsorganisationen (WTO) .
- Artikel 85 i direktiv 2014/25/EU, som reglerar upphandlingsförfaranden för inköp av varor av enheter som är verksamma inom vatten-, energi-, transport- och posttjänster, föreskriver att anbud som lämnas in i EU kan avvisas om: andel av produkter med ursprung i tredjeländer som EU inte har ingått ett avtal med som skulle ge EU-företag jämförbart och effektivt tillträde till dessa tredjeländers marknader överstiger 50 % av det totala värdet av de produkter som utgör erbjudandet. Även om sådana anbud inte kommer att leda till tilldelning av kontrakt finns det likvärdiga anbud med mindre än 50 % av produkterna med ursprung i tredje land. För denna typ av offentlig upphandling inom EU gäller därför anbud som innehåller mer än 50 % med ursprung i Storbritannien eller tredjeländer, avvisas eller kanske inte leder till tilldelning av ett kontrakt.
- Såsom anges i skäl 18 i direktiv 2009/81/EG, som reglerar upphandlingsförfaranden av upphandlande myndigheter eller enheter inom områdena försvar och säkerhet8, behåller EU:s medlemsstater befogenheten att besluta om deras upphandlande myndigheter och enheter får tillåta ekonomisk operatörer från tredjeländer att delta i försvars- och säkerhetsupphandlingsförfaranden. Ekonomiska aktörer i Storbritannien kan därför uteslutas från att översätta anbud på försvars- och säkerhetsområdet.
- Dessutom anges i artikel 22 i direktiv 2009/81/EG att medlemsstaterna ska erkänna säkerhetsprövningar som de anser vara likvärdiga med säkerhetsgodkännanden som utfärdats i enlighet med deras nationella lagstiftning. Förenade kungariket ska upphöra att vara medlem i unionen från och med dagen för utträdet, EU:s medlemsstater kommer inte längre att behöva erkänna säkerhetsgodkännanden som erhållits av operatörer i Storbritannien, även om de anser att de är likvärdiga med deras nationella säkerhetsgodkännanden. Detta kan leda till att brittiska säkerhetskluster utesluts från EU:s försvars- och säkerhetsupphandlingsförfaranden.
När det gäller upphandlingsförfaranden som inte kommer att slutföras vid utträdesdatumet, försöker EU komma överens med Storbritannien om lösningar i utträdesavtalet. De grundläggande principerna för EU:s ståndpunkt om öppna upphandlingsförfaranden finns tillgängliga på:
Government Procurement Agreement (GPA) inom ramen för WTO-åtaganden < / span> efter sitt utträde ur EU och lämnat ett erbjudande om sitt åtagandebrev inom området offentlig upphandling. EU har stött denna process. Vid mötet med GPA-kommittén den 28 februari 2019 enades alla parter i GPA om Storbritanniens anslutning till GPA. Med tanke på förlängningen av Storbritanniens utträdesprocess med 6 månader godkände GPA-kommittén den 26 juni 2019 förlängningen av tidsfristen för Storbritannien att deponera sitt anslutningsinstrument till GPA i den utsträckning som är tillämplig för Storbritannien . Syftet var att behålla samma nivå av marknadstillträde för andra avtalsslutande parter efter deras anslutning till GPA. avtal. När det gäller upprepningen av villkoren i EU:s förpliktelsestadga måste Storbritannien göra tekniska justeringar för att ta hänsyn till att EU-lagstiftningen inte längre kommer att gälla i Storbritannien. GPA kommer att gälla för Storbritannien som en EU-medlemsstat fram till dagen för dess utträde ur EU, eller till slutet av övergångsperioden om EU och Storbritannien ingår ett avtal som föreskriver en sådan övergångsperiod under vilken unionen lag skulle gälla, även för Storbritannien.
8. ENERGI
Med förbehåll för eventuella åtgärder som kan anges i utträdesavtalet, från och med datumet för utträdet EU:s lagstiftning om energimarknaden (direktiv 2009) /72 / Europaparlamentets och rådets EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el, Europaparlamentets och rådets 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas; Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter; Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till systemet för gränsöverskridande utbyte av el Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten; 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om energimarknadens integritet och transparens) kommer inte längre att gälla i USA . Detta kommer att få följande konsekvenser :
KOMPENSATION MELLAN TRANSMISSIONSSYSTEMOPERATORER (TSO)
I förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets förordning Rådets förordning (EG) nr Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till systemet för gränsöverskridande utbyte av el - se särskilt artiklarna 13 och 14) fastställer principerna för ersättningen mekanism som tillämpas mellan TSO:er och nätåtkomstavgifter.
På grundval av dessa principer har kommissionens förordning (EU) nr Kommissionens förordning (EU) nr 838/2010 av den 23 september 2010 om riktlinjer för en mekanism för kompensation mellan systemansvariga för överföringssystem och ett gemensamt tillsynssätt för överföringsavgifter - se särskilt punkterna 2 och 3 i bilaga A) att EU:s TSO:er är ansvariga för att ta emot gränsöverskridande flöden av el till sina nät. Detta ersätter uttryckliga avgifter för användning av sammanlänkningar.
När det gäller import och export av el från tredjeländer gäller kommissionens förordning (EU) nr Förordning (EU) nr 838/2010 (punkt 7 i bilaga A till kommissionens förordning (EU) nr 838/2010) föreskriver att för alla el från alla tredjeländer som inte har accepterat ett avtal som tillämpar unionsrätten, måste en avgift för användningen av överföringssystemet betalas. Från och med dagen för tillbakadragandet ska denna bestämmelse även tillämpas på import av el från Förenade kungariket och dess export till Storbritannien.
ENERGIKONTAKTIVITET
EU:s gas- och elmarknadslagstiftning fastställer regler för tilldelning av sammanlänkningskapacitet och mekanismer för att underlätta genomförandet av dessa regler. Närmare bestämt:
Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 (se artiklarna 48 till 50 i kommissionens förordning (EU) 2016/1719 av den 26 2016 om fastställande av riktlinjer för tilldelning av långsiktig kapacitet) inrättar en enda plattform för tilldelning av långsiktig kapacitet för TSO-förbindelser. Plattformen är en central kontaktpunkt för marknadsaktörer i syfte att boka långsiktig överföring inom EU;
Kommissionens förordning (EU) 2017/2195 (se artiklarna 19 till 21 i kommissionens förordning (EU) 2017/2195 av den 23 november 2017 om riktlinjer för balansering av elsystemet) inrättar utbyte av europeiska reglerande energiplattformar för standardprodukter. Dessa plattformar, som en enda kontaktpunkt, gör det möjligt för EU:s TSO:er att erhålla reglerad energi gränsöverskridande och strax före användning.
Kommissionens förordning (EU) 2015/1222 (se kapitel 5 och 6 i kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning) fastställer endags- och intradag-elmarknader i EU . Detta gör det lättare för marknadsaktörer att organisera gränsöverskridande transaktioner inom elhandeln inom EU strax före leveranstid. Endags- och intradagsmarknadssammankopplingar är centrala verktyg för integration av den inre marknaden med el. Förordning (EU) 2015/1222 fastställer också gemensamma krav för utnämning av nominerade elmarknadsoperatörer i samband med marknadssammankoppling. Deras uppgifter inkluderar att ta emot order från marknadsaktörer, bära det övergripande ansvaret för att matcha och tilldela order i enlighet med resultaten av den enstaka dagen och intradagsmarknadssammankopplingen, publicera priser samt clearing och avveckling av kontrakt som härrör från kommersiella transaktioner enligt relevanta avtal mellan deltagarna och lagstiftning. Elmarknadsnominerade har rätt att erbjuda sina tjänster i andra medlemsstater än de där de är utsedda.
Från och med datumet för tillbakadragandet ska operatörer som är verksamma i Storbritannien upphöra att delta i en enda plattform för tilldelning av långsiktig sammankopplingskapacitet, europeiska plattformar med reglerande energi och en enda sammankoppling av dagliga och marknader. De nominerade elmarknadsoperatörerna baserade i Storbritannien kommer att bli tredjelandsoperatörer och kommer inte längre att vara berättigade att tillhandahålla marknadssammankopplingstjänster i EU.
EL- OCH GASHANDEL
I förordning (EU) nr Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och transparens på grossistmarknaden för energi förbjuder marknadsmissbruk på EU:s grossistmarknader för el och gas. För att lagföra fall av marknadsmissbruk, artikel 9.1. 1 nariadenia (EU) č. 1227/2011 från EU-marknadsaktörer att registrera sig hos sin nationella energitillsynsmyndighet. Marknadsdeltagare från tredje land måste registrera sig hos de nationella energitillsynsmyndigheterna i den medlemsstat där de är verksamma.
Från och med datumet för tillbakadragandet, marknadsdeltagare baserade i USA bli deltagare från tredjeländer. Därför, i enlighet med artikel 9.1. 1 nariadenia (EU) č. Enligt förordning (EU) nr 1227/2011 måste deltagare som är etablerade i Storbritannien och som vill fortsätta att handla med EU:s grossistenergiprodukter registrera sig hos den nationella energitillsynsmyndigheten i den medlemsstat där de är verksamma. Enligt artikel 9 mom. 4 nariadenia (EU) č. 1227/2011 ska registreringsformuläret lämnas in innan transaktionen avslutas, vilket ska säkerställa att verkställighetsbestämmelserna enligt artiklarna 13–18 i förordning (EU) nr 1227/2011 lämnas in. 1227/2011 skulle i praktiken kunna vara den nationella tillsynsmyndighetens ansvar, som registrerade marknadsdeltagarna från Storbritannien.
PPS-INVESTERINGAR
Direktiv 2009/72/EG (12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el) och direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas) reglerar certifieringen av TSO:er. I enlighet med artikel 11 i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG är certifieringen av TSO:er som kontrolleras av tredjelandsperson(er) föremål för särskilda regler. I synnerhet kräver direktiven att medlemsstaterna och kommissionen ska bedöma om certifiering till den berörda TSO:n, som kontrolleras av tredjelandsperson(er), skulle äventyra energisäkerheten i medlemsstaten och EU.
TSO:er som kontrolleras av brittiska investerare vid tidpunkten för tillbakadragandet anses vara kontrollerade av ett tredjeland. För att dessa TSO:er ska kunna fortsätta verka i EU behöver de certifieras i enlighet med artikel 11 i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG. Medlemsstaterna får vägra certifiering om beviljandet av det utgör ett hot mot försörjningstryggheten i medlemsstaten.
Direktiv 94/22/EG (Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för att bevilja och använda tillstånd för prospektering, undersökning och produktion av kolväten) fastställer regler för tillstånd för prospektering, prospektering och kolväteutvinning. Den säkerställer bland annat att förfaranden är öppna för alla enheter och att tillstånd ges på grundval av objektiva och publicerade kriterier. Enligt artikel 2 mom. Enligt artikel 94.2 andra stycket i direktiv 94/22/EG får medlemsstaterna, på grund av nationalitet, vägra tillträde till denna verksamhet och utövandet av den för varje enhet som praktiskt taget kontrolleras av tredje land eller tredje land. medborgare.
Från och med datumet för återkallelsen gäller artikel 2.1 Artikel 2 i direktiv 94/22/EG ska tillämpas om tillstånd har beviljats eller är Medborgare i Storbritannien eller Storbritannien.
Allmän information finns tillgänglig på kommissionens webbplats för energipolitik ( https://ec.europa.eu/energy/en / hem ).
Den här webbplatsen kommer att uppdateras med ytterligare uppdateringar vid behov.
9. CERTIFIKAT OM URSPRUNGANDET TILL ENERGI FRÅN FÖRNYBARA KÄLLOR
Med förbehåll för eventuella övergångsåtgärder som kan föreskrivas i ett eventuellt utträdesavtal har direktivet om förnybar energi och energieffektivitetsdirektivet 2012/27 / EU om energieffektivitet redan tillämpats på Storbritannien från och med datum för utträde kommer inte att gälla. Inom området för ursprungsintyg och certifiering av installatörer kommer detta att få följande konsekvenser i synnerhet:
URSPRUNGSCERTIFIKAT
I enlighet med artikel 15 (<) 2 riktlinjer Medlemsstaterna ska se till att ett ursprungsintyg utfärdas på begäran av en producent av el från förnybara energikällor. Ursprungscertifikat ska utfärdas i syfte att bevisa andelen eller kvantiteten energi från förnybara källor i leverantörens energimix till slutkunder i enlighet med artikel 3.2. 9 i direktiv 2009/72/EG. I enlighet med artikel 15.2 Enligt artikel 9 i direktiv 2009/28/EG måste medlemsstaterna erkänna ursprungsintyg från andra medlemsstater.
Medlemsstaterna i EU-27 kommer inte längre att erkänna ursprungsintyg som utfärdats i enlighet med artikel 15 2 i direktiv 2009/28/EG av utsedda myndigheter i Storbritannien från och med dagen för återkallelsen.
I enlighet med artikel 14 (<) 10 i direktiv 2012/27 / EU måste medlemsstaterna säkerställa att ursprunget för el som produceras från högeffektiv kraftvärme kan garanteras enligt objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier och måste utfärda ursprungsintyg elektroniskt, ska omfatta en standardkvantitet på 1 MWh och ska innehålla minst den information som anges i bilaga X. Medlemsstaterna ska ömsesidigt erkänna ursprungsintyg.
Medlemsstaterna i EU-27 kommer inte längre att erkänna ursprungsintyg som utfärdats i enlighet med artikel 14.2 från och med dagen för återkallelsen. 10 i direktiv 2012/27 / EU av de utsedda myndigheterna i Storbritannien.
CERTIFIERING FÖR I enlighet med artikel 14.1 Enligt artikel 3 i direktiv 2009/28/EG måste medlemsstaterna säkerställa att certifieringssystem eller likvärdiga kvalificeringssystem baserade på kriterier är tillgängliga för installatörer av småskaliga biomassapannor och ugnar, solcells- och värmesystem, grunda geotermiska system och värme. pumpar som anges i bilaga IV till det direktivet. Medlemsstaterna måste erkänna certifikat som utfärdats av andra medlemsstater i enlighet med dessa kriterier.
Medlem EU-27 kommer inte längre att erkänna installatörscertifikat utfärdade av Storbritannien i enlighet med artikel 14.2 från och med dagen för återkallelsen. 3 i direktiv 2009/28/EG.
Allmän information finns tillgänglig på kommissionens webbplats för energipolitik: https: // ec. europa .eu/energy/en/home .
Den här webbplatsen kommer att uppdateras med aktuell information vid behov.
10. KONSUMENTRÄTTIGHETER EFTER BREXITE HÅRT
Efter Storbritanniens tillbakadragande utan godkännande av avtalet om ömsesidiga relationer kommer slovakiska medborgare som köper från Storbritannien inte automatiskt att garanteras omfattningen av konsumenträttigheter som de för närvarande har enligt EU-lagstiftning. Den nationella lagstiftningen i Storbritannien är för närvarande harmoniserad med EU-lagstiftningen, men kommer inte att göra det Storbritannien är fortfarande skyldigt att upprätthålla denna situation. Som ett resultat av detta kan det bli förändringar i den nationella lagstiftningen i Storbritannien, vilket kan innebära en annan skyddsnivå för konsumenterna än de är vana vid när de handlar inom EU. Konsumentskydd enligt EU-lag kommer dock även att gälla för köp från Storbritannien om en brittisk handlare bevisligen kommer att fokusera sin verksamhet på konsumenter i Slovakien. Ministeriet rekommenderar därför ökad vaksamhet för brittiska varor och tjänster.
Konsumenter från Slovakien kommer inte heller att kunna använda EU-plattformar under tvister med tvistlösning utanför domstol och online tvistlösning i tvister med brittiska handlare. European Consumer Centre i Storbritannien kommer att upphöra att vara medlem i European Consumer Centers Network, enligt European Consumer Centre i Slovakien kommer inte att kunna kontakta det för att ge hjälp med att lösa en tvist mellan en medborgare i Slovakien och en handlare från Storbritannien.
Om en slovakisk konsument väljer att hävda sina konsumenträttigheter gentemot en brittisk handlare i domstol, kommer Storbritanniens utträde ur EU inte att ha någon effekt på talan om den brittiska handlaren har sålt varor eller tjänster till konsumenten i landet. som han bor. Ett beslut av en domstol i Slovakien i en konsumenttvist kommer dock inte automatiskt att garantera möjligheten att erkänna och verkställa det beslutet i Storbritannien. En sådan dom kommer endast att vara möjlig att erkänna och verkställa om en domstol i Storbritannien beslutar, enligt sin nationella lagstiftning, att erkänna och verkställa ett domstolsbeslut från en EU-medlemsstat i tvist.
Ytterligare information om ändringar i konsumenternas rättigheter och skyldigheter efter Storbritanniens utträde ur EU finns på Europeiska kommissionens webbplats (
11. KONTAKT